Meny

Naturbevakare eller naturvårdare – ofta kallade rangers – är en etablerad yrkesroll i stora delar av världen. Kärnuppdraget är att skydda och förvalta naturområden så att biologisk mångfald bevaras, ekosystem förblir funktionella och besökare kan vistas tryggt och ansvarsfullt.

I Europa ser uppdrag och mandat olika ut beroende på landets juridiska ramar och miljöutmaningar. I Spanien har exempelvis Agentes Medioambientales en central roll i att övervaka och skydda naturskyddade områden, förebygga skogsbränder, bekämpa illegal jakt och avverkning samt bedriva informations- och utbildningsinsatser.

I Sverige finns närliggande funktioner i form av naturvårdsvakter samt jakt- och fisketillsynspersoner, med specifika befogenheter kopplade till naturskydd, jakt och fiske. En förstärkt och mer konsekvent närvaro av naturvårdsvakter i skyddade naturområden bedöms generellt kunna förbättra både skyddet av naturvärden och förutsättningarna för ett tryggt, ordnat och hållbart friluftsliv.

Historien bakom rangers

Rangers, eller naturbevakare, har en lång och betydelsefull historia i Europa och andra delar av världen. Yrkesrollen har utvecklats över århundraden – från tidiga skogvaktare med ansvar för att skydda kungliga jaktmarker och naturresurser, till dagens professionella naturbevakare med uppdrag att bevara biologisk mångfald, upprätthålla ekologisk balans och säkerställa att skyddade områden förvaltas enligt lag och vetenskaplig kunskap.

Denna historiska utveckling visar att naturbevakare inte är en modern tillfällighet, utan en beprövad och institutionellt förankrad funktion inom europeisk naturförvaltning. Den utgör grunden för dagens system av rangers, naturvårdsvakter och tillsynspersoner.

Rangers i Europa

I Europa har skogvaktare och motsvarande funktioner funnits i flera hundra år. I Storbritannien kan deras ursprung spåras till medeltiden, då så kallade forest keepers och wardens övervakade kungliga skogar och marker. Deras ansvar omfattade att förhindra illegal jakt, otillåtet skogsbruk och annan verksamhet som hotade kronans resurser. Under tidig modern tid formaliserades rollen, med tydligare mandat och befogenheter att genomdriva lagar och föreskrifter.

I Tyskland och Frankrike utvecklades parallella system där Förster respektive gardiens de forêt fick centrala roller inom skogsförvaltning och naturskydd. Dessa skogvaktare övervakade skogsbruk, arbetade förebyggande mot skogsbränder och bidrog till att bevara skogens långsiktiga ekologiska funktion.

I Spanien spelar rangers än i dag en avgörande roll i skyddet av landets naturområden. De så kallade Agentes Medioambientales övervakar skogar, nationalparker och andra skyddade områden. Deras arbete omfattar förebyggande av skogsbränder, bekämpning av illegal jakt och fiske samt informations- och utbildningsinsatser riktade till allmänheten. Erfarenheter från Spanien visar att denna yrkesgrupp är effektiv när det gäller att upprätthålla ekologisk balans och säkerställa en hållbar användning av naturresurser.

Skogvaktare i Sverige – historisk utveckling

I Sverige har skogvaktare och närliggande roller en lång och väl dokumenterad historia. Redan under medeltiden fanns personer med ansvar för att skydda skogar och jaktmarker. Dessa funktioner utvecklades successivt och blev mer strukturerade under 1800- och 1900-talen, i takt med att skogsbruket växte fram som en central del av Sveriges ekonomi.

Skogvaktarnas uppdrag omfattade tillsyn av skogstillstånd, efterlevnad av regelverk och skydd mot olovligt nyttjande. Denna historiska tradition utgör grunden för dagens svenska system med naturvårdsvakter samt jakt- och fisketillsynspersoner, där operativ närvaro i fält fortsatt är en förutsättning för effektiv naturförvaltning.

Modern svensk kontext: naturvårdsvakter samt jakt- och fisketillsyn

Naturvårdsvakter

Naturvårdsvakter är en modern och lagreglerad vidareutveckling av den svenska skogvaktstraditionen. De verkar på uppdrag av kommuner, länsstyrelser eller organisationer med lagstadgat ansvar att skydda och förvalta naturreservat och andra skyddade områden enligt gällande lagstiftning och lokala föreskrifter och utgör en operativ resurs för tillsyn, närvaro och praktiskt naturvårdsarbete i skyddade områden och andra värdefulla naturmiljöer. Uppdraget innefattar i huvudsak att:

• Övervaka och skydda hotade arter och livsmiljöer, samt upptäcka och rapportera skador på naturvärden.
• Förebygga, upptäcka och motverka överträdelser av föreskrifter, såsom tjuvjakt, otillåten terrängkörning, nedskräpning och annan störande eller skadlig verksamhet.
• Bidra till trygghet och ordning genom synlig närvaro, dialog och ett professionellt bemötande av besökare.
• Informera och vägleda allmänheten om gällande regler, allemansrättens ansvar och grundläggande naturvård.

Naturvårdsvakter fungerar därmed som en praktisk länk mellan förvaltningens mål, lagstiftningens krav och den faktiska situationen i fält.

Jakt- och fisketillsynspersoner

Jakt- och fisketillsynspersoner har ett mer avgränsat men samtidigt avgörande uppdrag kopplat till efterlevnaden av jakt- och fiskelagstiftningen. De verkar ofta i nära samverkan med markägare, förvaltare och myndigheter. Deras uppdrag omfattar att:

• Kontrollera och övervaka jakt- och fiskeutövning i enlighet med gällande lagar, föreskrifter och villkor.
• Förebygga och motverka illegal jakt och fiske, inklusive överträdelser som berör skyddade arter och områden.
• Samverka med relevanta myndigheter och organisationer genom rapportering, informationsutbyte och stöd vid tillsynsärenden.

Sammantaget utgör naturvårdsvakter samt jakt- och fisketillsynspersoner centrala funktioner i det svenska systemet för praktiskt naturskydd. Genom kombinationen av lokal närvaro, yrkeskunskap och tydliga mandat bidrar de till att lagstiftning får genomslag i verkligheten, med moderna metoder och verktyg anpassade till dagens krav på rättssäker och effektiv naturförvaltning.

Naturbevakarens väsentliga uppgifter

Naturbevakarens uppdrag styrs av lag, förordnande och aktuell hotbild i området. Kärnuppgiften är operativ tillsyn och närvaro i fält. Övriga arbetsuppgifter utförs i mån av tid, situation och riskbedömning, samt får aldrig tränga undan tillsynsansvaret.

Primära uppgifter (alltid prioriterade)

1. Operativ tillsyn, patrullering och övervakning
   • Regelbunden och synlig närvaro i skyddade områden.
   • Upptäckt, dokumentation och rapportering av överträdelser såsom tjuvjakt, illegal terrängkörning, nedskräpning, sabotage och annan skadlig verksamhet.
   • Observation och rapportering av hot mot arter, livsmiljöer och anläggningar.
   • Systematisk datainsamling som möjliggör lägesbild, uppföljning och prioritering av tillsynsinsatser.
2. Tillämpning av föreskrifter och lagstiftning
   • Säkerställande av efterlevnad av reservatsföreskrifter, miljöbalken samt andra tillämpliga regelverk inom uppdragets ram.
   • Förebyggande arbete genom dialog, tydlig närvaro och tidiga ingripanden.
   • Stöd till tillsynsmyndighet genom korrekt rapportering och dokumentation.
3. Information och bemötande av allmänheten
   • Tydlig och korrekt vägledning till besökare om gällande regler, föreskrifter, allemansrättens skyldigheter och hänsyn i skyddade områden.
   • Förebyggande och konfliktdämpande närvaro som en integrerad del av tillsynen, särskilt vid hög besöksbelastning eller återkommande störningar, med beaktande av aktuell hotbild och egen säkerhet.

Sekundära uppgifter (i mån av tid, läge och riskbild)

1. Drift av naturreservat i samband med daglig närvaro
   • Löpande driftrelaterade uppgifter som utförs i direkt anslutning till daglig tillsyn och närvaro i fält.
   • Enklare åtgärder såsom kontroll av skyltning, grindar, spänger, parkeringar och annan grundläggande infrastruktur, i syfte att upprätthålla säkerhet, funktion och efterlevnad av föreskrifter.
   • Driftinsatser genomförs när hotbilden är låg och får aldrig ske på bekostnad av det primära tillsynsuppdraget.
2. Naturvårdsskötsel och praktiska åtgärder
   • Deltagande i enklare naturvårdande skötsel när tillsynsbehovet är tillgodosett.
   • Insatser såsom bekämpning av invasiva arter eller mindre restaureringsåtgärder, efter uppdrag och prioritering.
3. Stöd till friluftslivets infrastruktur
   • Tillsyn av leder, anläggningar och rastplatser ur ett säkerhets- och regelperspektiv.
   • Mindre åtgärder kan genomföras om hotbilden är låg och uppdraget medger detta.
4. Insats vid händelser och incidenter
   • Medverkan vid exempelvis skogsbrand, olycka eller allvarlig störning, när utbildning, mandat och säkerhet medger det.
5. Rovdjursinventering och besiktning av rovdjursangrepp (regionalt betingad primär uppgift)
   • Medverkan i inventering av stora rovdjur genom spårning, observationer och dokumentation, i enlighet med nationella riktlinjer och regionala uppdrag.
   • Besiktning och dokumentation av misstänkta rovdjursangrepp på tamdjur eller vilt, där uppdrag, utbildning och förordnande finns.
   • Rapportering som underlag för myndighetsbeslut, ersättningssystem och förvaltning.
   • Uppgifternas omfattning och prioritet varierar beroende på geografiskt område, förekomst av rovdjur och aktuell hot- eller konfliktbild.

Varför organisationer bör överväga att anställa eller anlita naturbevakare

Erfarenheter från svenska skyddade områden visar att naturbevakare utgör en effektiv och kostnadsmedveten resurs för organisationer med ansvar för naturförvaltning, tillsyn och friluftsliv. Regelbunden närvaro i fält bidrar till tidig upptäckt av överträdelser, förbättrad uppföljning av klagomål och en mer konsekvent tillämpning av gällande föreskrifter.

Organisationer som anställer eller anlitar naturbevakare uppnår dokumenterade effekter såsom:

• Förstärkt tillsyn och regelefterlevnad genom kontinuerlig rapportering från fältet.
• Tidigare identifiering av problem såsom otillåten verksamhet, nedskräpning, eldning eller bosättningar.
• Ökad trygghet och trivsel för besökare genom synlig närvaro och professionellt bemötande.
• Bättre beslutsunderlag genom systematisk dokumentation av iakttagelser och händelser.

Naturbevakare fungerar därmed som en operativ länk mellan förvaltning, tillsyn och praktisk verklighet i naturen. Funktionen är tillämpbar för kommuner, länsstyrelser, stiftelser, markförvaltande organisationer och privata aktörer med ansvar för skyddade eller värdefulla naturområden.

Förordnande och rättsliga ramar

I Sverige kan naturvårdsvakter förordnas av länsstyrelsen med stöd av miljöbalken och terrängkörningsförordningen. Förordnandet ger tydliga, lagreglerade befogenheter som möjliggör effektiv tillsyn i fält, förutsatt att korrekt utbildning och uppdrag finns på plats.

Denna modell gör det möjligt för organisationer att stärka sitt naturvårdsarbete utan att bygga upp egna tillsynsmyndigheter, samtidigt som rättssäkerhet och professionalism upprätthålls.

Naturbevakarnas roll i att säkerställa FN:s globala mål för hållbar utveckling

Naturbevakare, eller rangers, spelar en central roll i att säkerställa att Sverige uppfyller FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030). Målen, som antogs av Förenta nationerna 2015, syftar till att utrota fattigdom, skydda planeten och säkerställa långsiktigt välstånd. Genom sin dagliga operativa närvaro i skyddade naturområden bidrar naturbevakare både direkt och indirekt till flera av dessa mål.

SDG 13 – Bekämpa klimatförändringarna

Naturbevakare bidrar konkret till klimatarbetet genom att:

• Skydda skogar, våtmarker och andra kolsänkor genom att förebygga och upptäcka illegal avverkning, bränder och annan skadlig påverkan.
• Övervaka ekosystemens tillstånd genom kontinuerlig datainsamling och fältobservationer, vilket ger underlag för att förstå och mildra klimatförändringarnas effekter på lokala ekosystem.

SDG 14 – Hav och marina resurser

I kust- och skärgårdsområden bidrar naturbevakare till skyddet av marina ekosystem genom att:

• Bedriva tillsyn av marina skyddade områden, vilket bidrar till att motverka illegal fiskeverksamhet och annan otillåten påverkan.
• Skydda hotade marina arter och livsmiljöer genom övervakning, rapportering och samverkan med ansvariga myndigheter.

SDG 15 – Ekosystem och biologisk mångfald

Naturbevakare är en nyckelresurs för att uppnå målen om biologisk mångfald genom att:

• Skydda terrestra ekosystem och arter genom operativ tillsyn och närvaro.
• Bidra till restaurering av degraderade miljöer, exempelvis genom bekämpning av invasiva arter och uppföljning av naturvårdsåtgärder.

SDG 6 – Rent vatten och sanitet

Genom tillsyn och närvaro i vattennära miljöer bidrar naturbevakare till att:

• Skydda dricksvattentäkter och vattendrag från föroreningar och otillåten verksamhet.
• Tidigt upptäcka utsläpp eller andra miljöhot som kan påverka vattenkvalitet och ekosystem.

SDG 3 – God hälsa och välbefinnande

Naturbevakare bidrar till människors hälsa genom att:

• Säkerställa trygga och tillgängliga naturområden för rekreation och friluftsliv.
• Förebygga konflikter och otrygghet genom synlig närvaro och professionellt bemötande av allmänheten.

SDG 17 – Genomförande och globalt partnerskap

Genom samverkan och kunskapsutbyte bidrar naturbevakare till:

• Delning av data, erfarenheter och god praxis, både nationellt och internationellt, i linje med globala riktlinjer för naturförvaltning.
• Effektiv samordning mellan myndigheter, organisationer och markförvaltare.

Om SRNF

Svenska Ranger- och Naturvårdsföreningen (SRNF) är en förening dedikerad till att stödja och utveckla professionella inom naturvård och skyddad natur. Våra medlemmar inkluderar naturvårdare, naturbevakare, naturvårdsvakter samt jakt- och fisketillsynspersoner som delar en djup passion för att skydda och bevara våra naturområden.

Syfte och verksamhet:

SRNF fungerar som en plattform för att utbyta erfarenheter och utveckla kunskaper och färdigheter inom naturvård. Vi arbetar för att lyfta fram vikten av vårt yrke och engagemang, både i Sverige och internationellt. Genom kurser, konferenser och samarbeten med andra rangerorganisationer, både nationellt och internationellt, strävar vi efter att höja standarden inom naturvård och skyddad natur.

Partnerskap och samarbete:

Vi etablerar partnerskap med andra naturvårdsorganisationer för att främja gemensamma mål. Vår koppling till European Ranger Federation (ERF) och International Ranger Federation (IRF) ger oss möjlighet att delta i den europeiska och internationella utvecklingen inom naturvårdsområdet.

Utbildning och Utveckling:

SRNF fokuserar på att erbjuda utbildningar och resurser som hjälper våra medlemmar att bli ännu mer effektiva och kunniga inom sina områden. Vi strävar efter att underlätta tillgången till relevanta kurser och utbildningsmaterial som stödjer personlig och professionell utveckling.

Främja Ranger-yrket:

Vårt mål är att synliggöra och stärka ranger-yrket genom att visa upp den viktiga roll som naturvårdare spelar i att bevara biologisk mångfald och skydda våra naturresurser. Genom våra aktiviteter och engagemang arbetar vi för att skapa en starkare och mer synlig ranger-gemenskap som kan påverka och förbättra naturvårdsarbetet på både lokal och global nivå.
SRNF är engagerad i att stödja och utveckla naturvårdsyrket, med fokus på att säkerställa hållbar förvaltning och skydd av våra värdefulla naturområden för framtida generationer.

Referenser

Figur 1: Epping Forest Warden – Storbritannien:
https://british-police-history.uk/f/epping-forest

Figur 2: Agente Medioambientales – Spanien:
https://autonomico.elconfidencialdigital.com/asset/thumbnail,1920,1080,center,center/media/elconfidencialautonomico/images/2017/02/28/ECDIMA20170228_0003_1.jpg

Figur 3: Skogvaktare – Sverige:
https://skogshistoria.se/wp-content/uploads/2020/06/%C3%85rsskrift_2019_s_76-85.jpg

Figur 4: Sveriges Naturvårdsvakter:
https://www.mitti.se/nyheter/har-ar-stans-forsta-anstallda-naturvardsvakt-6.3.217221.c0bd5664e1

Figur 5: Sveriges Fisketillsynspersoner:
https://www.sportfiskarna.se/portals/sportfiskarna/xBlog/uploads/2018/2/16/fisketilllsynkeps_o_vest_800.jpg

Figur 6: International Ranger Federation, The Thin Green Line Foundation and Universal Ranger Support Alliance (2022). Essential planetary health workers: positioning rangers within global policy.
https://www.internationalrangers.org/wp-content/uploads/2023/11/Positioning-Rangers_CoP15-Paper_Final.pdf